Ett öppet, öppnare, framtida Helsingfors

Som ung ville inte Janne Kareinen, utvecklare av modellen för regional samverkan i Arabiastranden, ha något att göra med sina grannar. Genom sitt första barn hamnade han i en ny stadsdel, och under pappaledigheten hittade han vid sidan om sandlådan likasinnade människor med samma värderingar som honom och med en förmåga att få till stånd stora saker genom att dela makt och ansvar.

Nu för tiden, efter ett flertal regionala projekt och mentorsuppdrag, predikar Janne gärna (vid förfrågan) sin kunskap om öppenhet, arbetsglädje och även lite om olydnadens frestelse.

“Helsingfors är för tillfället intressant, livlig och mångsidig. Jag skulle vilja se ännu mer gemensam utveckling mellan olika aktörer. På alla nivåer; beslutsfattare, myndigheter, olika fristående och organiserade aktörer, enskilda personer. Alla människor har olika erfarenheter och expertis. Jag skulle önska att allt det blev synliggjort och använt. ”

Enligt Janne skulle öppenhet och transparens vad gäller information, utöver agendan med gemensam utveckling, passa väl in på Helsingfors varumärke. Trots att man har gett tillgång till datan, så behöver man applikationer eller någon som tolkar datan så att den blir förståelig. Staden skulle kunna utse en enhet med goda resurser som tolkar och synliggör information. Minst tio personer, som ständigt svarar på stadsbornas frågor om beslutsfattning och all väsentlig information.

“Trots att den ideala situationen fortfarande är en bit bort, har en stor förändring i själva verket skett. Helsingfors stad har verkligen gjort en betydande gärning genom att göra datan tillgänglig. ”

Yttrandet är ett smickrande erkännande för staden, eftersom öppenheten och delandet av makt och kunskap är hörnstenar i Artovamodellen han har utvecklat. Den här modellen har väckt stort intresse såväl inom stadsorganisationen som inom andra invånaraktivitets- och deltagarprojekt i Mellersta Finland och ända till Tallinn.

 

Arabiastranden lär fortfarande

Janne Kareinen flyttade 2004 till Arabiastranden, där han fortfarande bor. Den första våren där var han hemma med sitt lilla barn. Vid sandlådan hittade han likasinnade människor som var intresserade av samma saker.

År 2005 anordnade sandlådegänget den första gatufestivalen som ett gårdsevenemang på en gård i Arabiastranden. Att arbeta tillsammans stärkte och engagerade gruppen. Därefter, under 2007, tog Janne och hans vänner över Arabias stadsdelsförening – det var vid den tidpunkten fortfarande den instans som man kunde använda för att arbeta med staden. Inom Arabia började man förnya invånarverksamheten. Ett av de viktigaste besluten var: Klaga aldrig på någonting. Om det finns saker som man vill ändra på, lägger man fram utvecklingsförslag till staden.

De framgångsrika tillvägagångssätten och lärdomarna inom Artova – det vill säga kultur- och stadsdelsföreningen för Arabiastranden, Majstad och Gammelstaden – dokumenterades i form av ett projekt under World Design Helsinki år 2012. Arabias gatufestival som började på en gård når nu 25 000 personer. Festivalen har 22 olika delområdesproducenter, de flesta av dem nya. Stadsdelen och dess verksamhet förnyar själv sig själv. Modellen fungerar.

Janne Kareinen är fortfarande delvis delaktig i Artovas verksamhet, men nu för tiden består hans huvudsakliga uppgift i att bygga ett centrum för medborgarverksamhet i Esbo och starta upp den urbana stadskulturen i Hagalund.

“Samma frågor: Hur överlämnar man makt och ansvar? Hur lyckas man göra informationen transparent, så att nya personer får tillgång till samma information?  Att dela information är en hörnsten i jämställd gemensam utveckling.”

 

Text: Anna Pakarinen
Foto: Anna Huovio

 

Maija Mattila valde Janne Kareinen som skapare av Helsingfors framtid.

 

 

 

Share
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera