Levande förorter en del av Helsingfors

”Jag är intresserad av förändring: inom ekonomi, kultur och samhället som helhet. Därför är jag särskilt intresserad av förorter”, säger företagare och producent Katja Lindroos.

Stora förändringar sker ofta långsamt. Flera kritiska förändringar som behöver lösas under de kommande fem till tio åren konkretiseras just i förorterna: renoveringsskuld, nybygge, invandring.

”Mycket kommer att förändras. ”I våra förorter måste man lyckligtvis inte riva i stor omfattning eller helt börja om från början.”

Enligt Katja Lindroos är förorterna i Finland ytterst lyckade helheter. Man har lyckats skapa en effektiv promenadstad i mänsklig skala och fungerande hem.

”Jag växte upp i Olars i Esbo som då höll på att byggas. Husen fungerade väl som hem och trappuppgångarna och hissarna och jag tyckte om trappuppgångarna och hissarna”, drar sig Katja till minnes.

Syftet med att bygga förorterna från grunden var tydligt: att skapa ett urbant och jämlikt samhälle för finländarna.

Under arbetet med TV-serien ”Tehtävä lähiössä (”Uppdrag i förorten”) och i sina djupdykningar i Rundradions nyhetsarkiv upptäckte Lindroos att invånarna redan då förorterna var nya förhöll sig med en slags hatkärlek till sina förorter. Idealistisk nostalgi intresserar inte heller Katja Lindroos.

”Jag är särskilt intresserad av förorterna i Helsingfors år 2020. Vågar vi inspireras tillsammans?”

 

Vem?

Katja Lindroos produktionsbolag Momokoti startade förra året förortsfestivalen Our House. Ett tomt höghus i Mikkola i Vanda fick tack vare flera samarbetspartner sina väggar målade och en gemensam trädgård. Deltog i festivalen gjorde såväl arkitekter, forskare och kommunikationsproffs som frivilliga. Producenter för evenemanget var utöver Lindroos Ramon Maronier och Miia Koski. Evenemanget förverkligades nästan enbart med företagsfinansiering.

”Jag drömmer om att här näst skapa en helt ny serie med förortsfestivalevenemang i Helsingfors. Inte bara en fest, utan samarbete på längre sikt i mån av möjlighet. Deltagarna skulle bara staden, invånarna och företag”, säger Katja.

Ett enskilt företag kan inte ensamt ta sig an stora utvecklingsproblem. Men det kan föra samman människor och göra förändringar synliga som konkreta evenemang. Om det finns flera parter än två undviker man även lättare motsättningar.

”Det svåraste i samarbetet mellan den privata och den offentliga sektorn samt aktiva medborgare är att fastställa vem som bär ansvaret för vad. Det näst svåraste är att respektera varandra.”

Det finns public, private och people. “Den bästa balansen uppnås då en fjärde aktör inkluderas, den akademiska världen. Den har som uppgift att producera oberoende information till stöd för lokaldemokratin”, tillägger Katja.

Möjligheterna att fatta beslut ska vara tydliga.

”Invånarna blir besvikna om de inte är medvetna om vad som de verkligen kan påverka och fatta beslut om.”

Katja betonar:

”I Helsingfors har vi en utmärkt chans att skapa de bästa förorterna i hela världen. Vi är vana vid att göra saker tillsammans.”

 

De perfekta förorterna

Katja Lindroos, hur ser de perfekta förorterna ut år 2020?

”Olika varandra på ett bra sätt. Områdets livsstil och prisnivå får synas. En låg prisnivå kan vara också en positiv sak”, säger Katja Lindroos.

Helsingfors är en större stad än idag med flera levande centrum med hög sysselsättning.

Förorterna lever även under dagtid eftersom det finns företagsverksamhet. Att bo i förort innebär inte att leva avskiljt från civilisationen. Lindroos är mer rädd för tysta förorter än för oroliga: vad sker under ytan?

”Vi behöver ett kulturskifte för att lämna den egna bostadens trygga väggar och ta besittning över de gemensamma områdena utomhus. Jag kan ta med mig stolen ut på gatan och bara sitta och titta på folk. Vardaglig kontakt är viktigt för att skapa trygghet.”

Förorterna kan även främja en urban närhet till naturen. Det viktigaste är känslan av att det är just här jag vill vara. Jag finns i dessa stigar är jag går hem. Här och bland dessa människor.

”Området måste ha sin egen ekonomi: det måste gynna företagsamhet som även tar sig andra uttryck än ekonomiska. Inte enbart konsumtion utan även annat utbyte.”

Även små symboliska handlingar kan ha en stor betydelse. En målad höghusvägg berättar något om människornas sätt att tänka och uppskattningen för det egna hemmet.

 

Text: Riikka Lahdensuo
Foto: Ramon Maronier

P.S. Vad intresserar i Helsingfors förorter:

  1. Förändringen i östra Helsingfors: Nordsjö är redan som en liten stad!
  2. Stoltheten över den egna förorten börjar synas i restauranger, kaféer och fester
  3. Arkitektur och gårdsplanering från 50- och 60-talet
  4. Urban odling lyckas bäst i förorten
  5. Alla små företag som använder sin adress i förorten i sin marknadsföring

 

Pablo Riquelme valde Katja Lindroos som skapare av Helsingfors framtid.

 

 

Share
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera